Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Ett underbetyg för rättsstaten

Att så många butiksägare väljer att inte polisanmäla brott torde bero på att de saknar förtroende för polisens förmåga.

Det här är en text från GP Ledare. Ledarredaktionen är oberoende liberal.

För ett år sedan flyttade Amir Burhani från Malmö för att öppna en närbutik i Svedala, men efter att ha blivit utsatt för fyra rån på mindre än en månad läggs affären ner. Arbetsmiljön blev ohållbar: ”Ingen vill jobba här. De känner sig inte trygga i att stå i butiken. En av dem slutade direkt efter ett rån och en annan anställd har blivit drabbad två gånger och är sjukskriven fortfarande” sade Amir till Aftonbladet (16/6).

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

Brott mot företagare är dessvärre inte ovanligt, även om just rån är mindre förekommande än andra brott. I en undersökning som Novus genomfört på uppdrag av Länsförsäkringar uppger fyra av tio småföretagare att de har blivit utsatta för brott. De vanligaste brotten enligt undersökningen är inbrott/stöld och fakturabedrägerier, vilket drabbat 54 respektive 31 procent av de brottsutsatta företagarna.

Brotten får kostsamma konsekvenser för företagen. Enligt arbetsgivarorganisationen Svensk Handel lägger en butik i genomsnitt 624 000 kronor per år på säkerhetsrelaterade kostnader som kameror, larm, ordningsvakter, utbildning och annat: ”När rättssamhället sviker får handeln betala säkerhetsnotan. I stället för att satsa på fler nyanställningar och kompetensutveckling tvingas handlarna bekosta fler väktare och skicka medarbetare på säkerhetskurser” säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel (Fplus 14/6.)

Här kan invändas att ett av de vanligaste brotten mot företagare, stöld, har minskat – åtminstone om man ser till antalet anmälda brott. Under 2018 anmäldes totalt 42 200 butiksstölder, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Det är en minskning med 9 procent jämfört med 2017 och med 39 procent jämfört 2009. Det finns emellertid anledning att tro att mörkertalet är stort.

Enligt Svensk Handels årssammanställning av trygghetsbarometern – en mätning som undersöker företagens utsatthet för brott – anmälde bara 34 procent av företagen stölder eller och snatterier som de blivit utsatta för, medan 65 procent inte anmälde. De som drabbas av hot och våld i samband med stöld polisanmäler i högre utsträckning, men en anmärkningsvärt stor andel – 41 procent – anmäler inte ens då.

Att så många butiksägare väljer att inte polisanmäla dessa brott torde bero på att de saknar förtroende för polisens förmåga. I Företagarnas rapport ”Brottslighet och polisens närvaro” från 2017 uppgav 80 procent av de som blivit utsatta för brott att polisens arbete inte har lett till att brottet klarats upp. Det är ett underbetyg för rättsstaten.

Att starta och driva ett mindre företag innebär ofta en ekonomisk osäkerhet. När de säkerhetsrelaterade kostnaderna ska adderas blir marginalerna ännu mindre. Konsekvenserna av brotten mot företagare kan dock inte bara räknas i kronor och ören. Det handlar också om ökad oro och – i värsta fall – att man måste lägga ner sin verksamhet. Det är en förlust för hela samhället.