Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Thomas Johansson/TT

Den här artikeln ingår för dig som är kund.

Preembygget är som mannen i "Fight club"

Om Preembygget i Lysekil blir av och förstör mångas drömmar om mänsklighetens överlevnad, har de som bryr sig om planetens framtid då rätt att förstöra det? undrar America Vera-Zavala.

Det här är en krönika. Ställningstaganden är skribentens egna.

Nu är det sommar igen, sommarlov för alla barn och semester för många vuxna. På en middag hör jag några vänner berätta att de ska åka till Italien som alltid, men de ska göra en Greta Thunberg, alltså åka tåg. Det som så fint kallas för olika val och prioriteringar brukar oftast ombesörjas av klassamhället under semestern. Alltså frågan om att ha råd. Så är det inte längre.

Du läser nu en av dina fria artiklar på GP.se

När sommaren är slut kommer barn som lever i exakt samma inkomstnivå att ha två olika berättelser om sin sommar. Antingen en exotisk koldioxidsslösande roundtrip eller en resa på marken till närliggande upplevelser.

Men oavsett vilket resande vi väljer så finns det ett beslut som påverkar Sverige och klimatet mer än något annat. Preem i Lysekil. Mark- och miljödomstolen ska pröva bygget av raffinaderiet igen. Ingen vet ännu hur det ska sluta.

LÄS MER: Preem vill bygga nytt raffinaderi i Göteborg

Kommer du ihåg den där scenen i filmen "Fight club"?

När de ännu är en liten grupp och får det första uppdraget: att slåss. En man står och vattnar sin gräsmatta och stänker vatten på dem som går förbi för att mucka gräl. Och till slut lyckas han.

För mig är Preembygget den mannen.

Vi är många som i brist på de större åtgärderna ägnar oss åt en slags självmedicinering för klimatet. Sopsorterar, komposterar, säljer bilen, stannar på marken under semestern, minskar plastanvändning när en handlar, förbjuder barnen att använda sugrör, byter kläder eller köper begagnat. Listan är lång. Men vad spelar det för roll om oljebolagen bara expanderar?

LÄS MER: Ologiskt säga ja till Preem

För varje liten klimatvänlig handling som görs så finns det också någon privatperson där ute som fyller upp utrymmet som skapats. Grannen skaffar större bil, kompisen bokar tre sommarflygresor, i affären ser du kunder konsumera enorma mängder plast.

Även då känns det som att någon står där och skvätter vatten på dig. Det kan tyckas oskyldigt. Du blir irriterad och går förbi. Samma sak händer på nationell nivå. I måndags utlyste Kanada ett nationellt klimatnödläge. I tisdags godkände premiärminister Justin Trudeau en utvidgning av oljeledningen Trans Mountain i västra Kanada. En utvidning som enligt Radio Canada kommer göra att man kan transportera 890 000 fat mer per dag. Hur går det ihop?

Det finns de som blir mer än irriterade, som agerar. Aktivistgruppen Extinction rebellion, uppbackad av Greta Thunberg, genomför redan aktioner som symboliskt blockerar vägar. Men borde kanske mål som är mer strategiskt sårbara för den oljeberoende kapitalismen också blockeras? Om Preembygget i Lysekil blir av och förstör mångas drömmar om mänsklighetens överlevnad, har de som bryr sig om planetens framtid då rätt att förstöra det? Kommer dagarna då polisen, som de gjort mot de vägblockerande aktivisterna, vänligt men ändå förstående släpa bort dem? Eller kommer det att smälla då, när det handlar om verkliga ekonomiska intressen?

LÄS MER: De släppte ut mest i svensk industri 2018

En varm natt går du upp för att dricka ett glas vatten i trädgården och ser att din granne i hemlighet står och vattnar sin gräsmatta trots att det är strängt vattningsförbud och man har vädjat att låta gräsmattorna bli ängar så att bina inte ska dö ut.

Kommer det att smälla då?